SVT Rapport kl 18 och 19:30, nyårsafton 2023.

Det här reportaget gavs utrymme i riksmedia bland nyheterna om Drottning Margrethes abdikation och kriget i Ukraina. Det handlar naturligtvis inte om en enskild butiksägare i Gamla stan utan är ett exempel på en situation för tusentals småföretagare och de stora kedjorna.

Från och med 1 januari ökar lokalhyrorna med ytterligare 6,5% ovanpå förra årets höjning med 10,9%. Indexuppräkning är en standardklausul i lokalhyreskontrakt med minst tre års löptid. Indexet styrs av KPI, d v s inflationen, i oktober månad och cementerar fast hyresnivån för nästkommande år och för all framtid.

Det finns så oerhört mycket att säga om detta.

Inflationen drabbar inköpsledet innan den når konsumentledet. Prisjusteringar som inte kan tas ut till fullo mot kund urholkar marginalerna samtidigt som konsumenternas försämrade köpkraft redan gjort smärtsamt djupa avtryck i minskad försäljningsvolym. Särskilt sällanköpshandeln har det tufft. Julhandeln blev rekordsvag. Handelns framtidstro sjönk för 19:e månaden i rad i den färska Handelsbarometern från Svensk Handel. Även E-handeln har bekymmer.

Räntekostnaderna har stigit på lån och på tillfälliga skatteanstånd som blev företagens utväg när pandemistöden inte räckte eller uteblev. Skatteanstånden ska återbetalas samtidigt som återhämtning efter pandemin kommit av sig och lågkonjunktur övergått till recession. Konkurstalen skenar. Investeringar och livsverk går upp i rök. Arbetstillfällen försvinner, inte minst ingångsjobb för de unga och leverantörsledet drabbas när distributionsledet faller. Den minskad konsumtionen leder till mindre momsintäkter och påverkar välfärd och offentlig sektor. Den nedåtgående spiralen är inte bra för någon.

Att tvingas lägga ned ett företag är inte bara deprimerande utan också kostsamt för ägare, anställda, fordringsägare, fastighetsägare, Skatteverket och för samhället i stort. Det finns inga vinnare, bara förlorare.

Att starta nya företag har blivit dyrare. Statliga ALMIs mikrolån för nyföretagande löper nu med hela 10% ränta. Mikrolånen är ofta en förutsättning för att den privata banksfären ens ska överväga att låna ut riskkapital till hugade entreprenörer.

Nedlagda verksamheter leder redan nu till tomma lokaler, försämrat utbud och tristare närmiljö i stadskärnor överallt. Täckta och nedsläckta skyltfönster i gatuplan försämrar attraktionskraften för verksamheter runtomkring. Ödsligare gator leder till minskad trygghet i det offentliga rummet.

Hyreshöjningarna är förstås bara ett av flera problem som handel och besöksnäring brottas med efter fyra år av omvälvande omvärldsförändring. Efter pandemin är reserverna tömda, skuldsättningen hög och likviditeten svajig. Med både återbetalningskrav och höga hyreshöjningar blir det allt svårare att hålla ut tills den penningpolitiska statistiken på makronivå ljusnar, styrräntan sänks och det blir fart på ekonomin igen. För många inom handel och besöksnäring är varje dag en förtvivlad kamp och det är bråttom med förändring i positiv riktning.

Svensk Handel larmade för över ett år sedan om att indexklausulen i hyresavtalen riskerade leda till stora svårigheter för branschen. Modellen med indexuppräkning hänger inte ihop med kostnader för hyreslokaler eftersom hyresgästerna i regel själva bär kostnaderna för t ex el och underhåll. Indexhöjningen framstår därför som oskälig, över 18% på två år. Anpassningen till ny marknadshyra när befintliga kontrakt förfaller var tredje år eller mer sällan är dessutom en allt för trögrörlig modell för den snabbt föränderliga omvärlden vi lever i. Att skjuta över fastighetsskatten - en skatt på ägande - till lokalhyresgäster är ännu en orimlighet som fastighetsägarna borde ta ansvar för.

Behöver vi påminna om att tomma lokaler innebär risk för fallande fastighetsvärden och bostadsrättspriser? Att nya lokalhyresgäster accepterar nuvarande lokalhyresnivåer när allt fler lokaler står tomma är osannolikt och en anpassning till lägre marknadshyra är ändå att vänta.

Det ser mörkt ut, men behöver inte vara det. Varenda fastighetsägare har konkret möjlighet att agera för att bidra till förändring.

Det är hur enkelt som helst: läs på, se er omkring, tänk till, inse att det är bråttom och ta dialogen med lokalhyresgästerna redan idag. Skriv tilläggsavtal till befintliga kontrakt, justera oskäliga indexhöjningar och avstå från att stjälpa över fastighetsskatten på hyresgästerna. Värna befintliga affärspartners och skapa utrymme för handel och besöksnäring att orka härda ut - risken är stor att det dröjer innan någon annan kan ta över. Därefter behövs transparens och en översyn på hyresnivåer så att det blir möjligt att leva på att bedriva handel och besöksnäring.

Att fastighetsägare skor sig på oskäliga hyreshöjningar på handelns och besöksnäringens bekostnad är inte försvarbart. Även fastighetsägarna har ett ansvar för våra stadskärnor och samhället i stort.